Den ensamstående mamman drabbas av schizofreni när hon söker jobb, växlar mellan att vara Greta Garbo, Teskedsgumman och sig själv klädd i en för snålt tilltagen urringning.

Det är som om någon satt solen i tvångströja och då det mörknar känns inget barndomsminne längre overkligt. Tårarna går inte att hindra, men Teskedsgumman sätter sig på axeln och tröstar.

Greta Garbo ser till att strålkastaren blir tänd och det är vackert när en anställningsintervju blir rätt. Det är sen endast av akademiskt intresse att fundera på vem som vill skiljas först från avtalet.

______