Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Teckning: Solstrale…


I ETT ENSAMT HJÄRTA

 

han sitter på en bänk

ringer sin gamla vän

men inget svar idag

han ringer nästa ...

det tutar bara upptaget

 

det är hans sextiofemårsdag

han prövar ett sista försök

han ringer mig för han vet

att jag har plats för samtal

att jag lyssnar och bryr mig

 

i hans värld blir det upp och ned

han skilde sig bara för dagar sedan

allt mellan himmel och jord når oss

vi vet båd vart vi har varandra nu mer

inga sorger är för svåra att skratta åt

 

ett ensamt hjärta ska ha sin tid idag

det ska ges sitt utrymme och plats

finns det något så innerligt som mötet

med en vän man gjort alla misstag med

men som alltid återknyter till godheten

 

ett ensamt hjärta gav plats åt drömmar

broderade ut dem för en liten stund idag

de svar som önskades gavs som present

sedan flög det iväg igen i tystnadens rop

om du hör ett rop tveka inte ropa till svar

 

 




Fri vers (Prosapoesi) av Solstrale VIP
Läst 309 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2017-02-17 15:27



Bookmark and Share


  Mangal VIP
Berörande. Känner glädjen över att någon lyssnar.
2017-02-24

  Fem hjärtan VIP
Så fint skrivet om att se stanna kvar och lyssna till en annan människa ! Man önskar att fler vore som du! Kram
2017-02-19

  ULJO
Bra skrivet
2017-02-19

  Salvation Pepper
"... att alltid återknyta till godheten."
Gott, som resten av dikten.
2017-02-17

  M.Eta
Fint att vara en lyssnande vän!
2017-02-17

  Marianne Räf
Nått nytt kan komma på hjärtefronten!
Va´ vän med sig själv, så känner man
sig ej så ensam, fast många är jäkligt
avvisande å dumma mot en. Kram!!
2017-02-17

    Elisabeth Nilsson VIP
Livsbejakande och medmänsklig dikt om att ge av sig själv till en behövande.
2017-02-17
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP