jag vill inte ge dig vägar,
du kommer hitta dina egna att gå,
men gärna förmågan att be om hjälp,
när du inte längre orkar stå
jag vill inte ge dig guld,
men gärna ett öppet sinne,
ett löfte om att vi alla är lika,
och bär samma färg djupt där inne
jag vill inte ge dig gröna skogar,
men gärna modet att vara den du är,
tappar du bort dig längst med vägen,
då finns jag alltid här
jag vill inte ge dig diamanter,
men gärna ett öppet öga,
att se det goda i var och en,
att lyssna först och döma sen
jag vill inte ge dig några svar,
men gärna förmågan att be om förlåt,
ett löfte om att kärlek varar längst,
när man ror i samma båt
jag vill inte fylla ett tomrum,
men jag berättar gärna om den kvinna som var din pappas mor,
hur hon alltid fanns där för mig när jag var liten och blev stor
så idag när din farmor tittar ner,
från ett mjukt moln ovanför,
så hoppas jag att hon verkligen hör,
när jag lovar dig;
att finnas här så som hon fanns där för mig