Jag ska inte gråta
jag vill inte gråta
Jag gråter bara när allt är förlorade.
Min bak gör ont
därför att stormen kastar sej över oss
mina söner är
under min famn
man ser sina små fingrar
och sina ifrågasättande ögon
Några vilse blixtar
visar vägen åt mej
Jag måste andas
och ändra huvudets läge
för att orka.
Medan dess tänker jag mej
i att jag vilar
och tänker på sagan
om hunden med stora ögon
som tallrikar.
Jag promenerade i handen
av min far och jag tyckte att sina fingrar
var stora som grenar träd,
det var en plats att hålla sej fast

En byråkrat utan söner
annonserar hoppet
som aldrig kommer
medan ta den kransen som inte vann på sej.