Det är du som vänder på den första cigaretten
i paketet för att önska dig något
Det är du som röker för att
du vill se ut som Albert Camus i sina bästa dagar

Det är du som bara kan älska så djupt att det gör ont
Det är du som är rädd för att ska omkring dig skall dö
Det är du som dricker och knarkar för mycket
för att du vill känna någonting mer än
vad ditt organiska fängelse tillåter
Det är du som vill leva ett sorgligt liv
för att andra skall läsa om det efter att du är
och känna den där underbara, fruktansvärda,
sjunkande känslan som du känner när du själv
läser om tragiska livsöden

Det är du som romantiserar döda författare
som dog i missbruk och som sköt sig själva på sin altan
Det är du som vill dö som dem även om du
aldrig aldrig aldrig vill dö
Det är du som vill dö först av alla så att det inte händer

Det är du som läser sorgliga dikter för att bli inspirerad
Det är du som letar efter halvrökta fimpar
efter festen för att du inte har några pengar
Det är du son gör allt för att fly
någon annanstans för du kan må bra igen

Det är du som vill förlora dig i att skriva dikter
Set är du som vill vara fastnaglad vid en historia
så hårt att du glömmer världen utanför
Det är du som vill hålla kvar varje ögonblick
trots att de flyr från dig varje gång

Det är du som vill bort men aldrig vet vart
Det är du som aldrig kan avluta en novell
Det är du som så desperat bara vill iväg
Det är du som alltid tvivlar
Det är du tänker för mycket på hur allting kan gå fel