Där porlande bäck blir till havsvåg.
Där koltrasten blir till kungsörn.
Där natten övergår till morgon.
Är jag där och möter dig.
Jag blundar och andas in den luft
klar som rimfrost på ametistcabuchoner i tiaran
i smyckeskrinet där tusen stjärnor tindra.
Visst kan vi säga att kärleken är vår
då vi älska på snötäcke
av iskristalliserade diamanter.
Och jag låter mig älskas
för det som är vi.
Jag önskar för evigt denna känsla
av fuchsia som oblygt slår ut i full blom
då jag nynnandes omsluten av fjärilar och trollsländor och jag lockar fram min inre gudinna och öppnar mig för dig.