-




Jag vet att alla kvinnor (som menstruerar-at) i brist av skydd rullat ihop toalettpapper eller näsdukar och stoppat i trosan.

Jag vet att om man inte kan skratta i sängen så kommer det aldrig fungera.

Jag vet för mycket om smink för att vara medveten och icke-ytlig.



Pulversoppa i en grå förortslägenhet men en röd läpp kompenserar allt. Arbetspsykologen nickar instämmande. Båda kloka nog för att inse att man kan låtsas allt tills det blir så.

Mörka kvällar längs T-centralen äter upp vardagsbördan.


Mannen som klämmer på sin penis mitt i biblioteket. Vi är för socialt undergivna för att säga till- whatever.

Den nyfödda, 20-åriga feministen som klär ut kapitalismen i patriarkat. Gör en podd om förtryckt PMS istället för hedersvåld. Vågar ändå inte ta första steget på baren.

Den högt uppsatta tjänstemannen som bakom pannbenet planerar sitt självmord i detalj. Går förbi den genuint morgonglada samhallsstädaren på perrongen. Mörby centrum 4 min.



Frågan är nog om man ska gå upp-eller nedför Maslows trappa. En bildad frågeställning som exkluderar.





Ironin i att ta sig till ett politiskt event men inte lyckas för att busskortet är tomt. Förklarar samhällets ensidighet.