När jag slår upp mina ögon är detta vad jag vill se –
En rosa och blå himmel, bomullsmoln lika stora som
våra möjligheter.
Grönt, grönt, mera grönt.
Gator fyllda med djur i alla möjliga former
Acceptans strålar i våra irisar. För vi förstår.
En värld,
samlad till ett.
Vi är alla de, de är alla vi.

Hos oss finns respekt.

Jag blickar öster och ser en pappa hålla sin dotters hand stadigt
men med utrymme för hon vill kunna flyga.
Alla ska vi flyga.
De ler mot varandra.

Hos oss finns kärlek.

Jag ser barn, barn,
mera barn.
Ibland ser jag inte barn, men det är okej det också.

I väst finns det handskakningar istället för stora, röda knappar.
Med mitt stora sudd
suddar jag bort alla
flyktingläger
droger och
vapen över hela världen.
Soldater blir till mamma, pappa
syster och bror.
Med min stora bläckpenna ritar jag
Hem
sötvattenbäckar och
skördar.

Hos oss finns inte ondska.

Hos oss finns inte heller religion.
Bara den renaste,
finaste
formen av
hopp.
Oändliga mängder av det
För vi lärde oss av igår.

Hos oss finns framtid.

Min lilla drömvärlds dörr ligger på glänt,
dess ljus letar och letar.
Det vill få känna.
Hur kan du vilja stänga min dörr?
Tro mig när jag säger att
du är min bitterljuva verklighet.

Hos de och vi finns bara min himmel.