Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
2017


Orörlig

Sen dörren slog igen satt jag orörlig i soffan
tittade mig förvirrat omkring och tänkte
vad det var som nyss hände
allting var så vanligt
upplevelsen blev nästintill ordinär
det är så sällan någonting är linjärt
hos oss och alldeles i närheten
där fluktuerar ingenting lite lagom
det är alltid sådär
underligt genialiskt förvirrande
utmattande skrämmande
hjälpsökande men alldeles envist

Händelseförloppet
det som kändes så normalt
långsamt spelar jag upp
filmen från lagom
obetalda räkningar och
bristande förmåga att byta fokus
förväntan på självständighet
och att duktig flicka sköter allt

Det skeva är så litet
i det sammanhang där liv och död
fokus varit på överlevnad varje dag
tacksamheten över att akut är borta
gör allting annat lovprisat
njutningen borde vara känslan
min hjärna kopplar på och av
den flyr åt mig

Ändå gnager det i mig
när det stormat för länge
räcker det att lite skevt visar sig
att ordinärt sätts mot ordinärt
insikten blir extraordinär
det är för mycket att hantera
jag blir illamående
fylld av skam för att jag lägger skuld

Det är bara så skevt.




Fri vers av filosofian
Läst 231 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-04-11 10:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

filosofian
filosofian