Jag föddes med bara en halv mänsklig genuppsättning. Resten av mitt dna kommer från saker som råkade finnas till hands: ett förbipasserande spöke. En dröm. Rök. En flugvinge som fastnat i damm. Några vita sandkorn...

Ända från början är min kropp liksom genomsläpplig. Porös. Min kropp är på något vis instabil. I förvandling. Osynliga ting strömmar ut från majestätiska djup i det inre. De lånar av min substans för att kunna röra sig i min värld. De ger mig en hemlig näring i utbyte. Någonting osynligt men segt och som hotar att klibba sig fast.

Jag föddes med bara en halv mänsklig genuppsättning. Resten gavs åt en annan. Åt en annan som jag. Vi är väl tvillingar på något vis, fast vi aldrig har mött varandra. Det sägs att mitt andra jag har min mammas haka... men han har blanka svarta knappar där ögonen borde sitta.

Vi är väl lika på något vis. Bortbytingar som fastnat i spänningsfältet mellan två världar. Siamesiska tvillingar sammanvuxna vid tallkottkörteln1 trots att oändliga avstånd skiljer oss åt. Hans kropp är instabil... under förhandling... Han står i kontakt med utsidan.

Min okände bror och jag. Han är min mörka tvilling. Jag är hans. Vi erbjuder avståndet mellan våra kroppar som ett utrymme att fyllas... av rök. Damm. Blanka knappar och osynliga ting som strömmar fram ur majestätiska djup...