Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gångar mot Eschaton..



Över dödfödda vidder och strävnade strängar
går munnen mild,
och spelar sufflöriskt på ekande ängar
från väsen skild,
och hösthänder dallrar på östansky
som fallystern gallrar sin dysterkvist
mot dung och dy
för natten ny.

Här ilar en isvind från Eschaton
mot pil och sälg,
och stötsången möter sin gånggonggong
från bödelns bälg,
nu vandrar kulissen till vissningsakt
och himmelen hissnar i tonlös takt
till matt kulör
för nattsufflör.

Var inte nyss natten en vyssnyfödd
för kvällars lek?
Var inte dess hyss blott en gissning gödd
till viskning vek?
Nu bryter en blyton till tungor in
för evighet,
och rungar betungad i lungors skinn
vad vidder vet.
Och klotklockan klingar sin klara klang
och gånggongar svingar där svaret stang
och sprötängar spricker där barn utsprang
i hemlighet
dit vidder vet.












Bunden vers (Rim) av anathema VIP
Läst 287 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-06-19 00:16



Bookmark and Share


  Eva Akinvall (emca~vargkvinnan)
Wow ...! Så skönt att läsa sådan lyrik, det är en härlig känsla , en glädje ger det i själ och kropp!
2018-08-21

  Katinka VIP
Ditt språk är så sällsamt vacker att man färdas tillbaka i tiden. Mycket fint.
2018-06-19

    ej medlem längre
Mycket fint formad och rimmad dikt!
2018-06-19
  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP