Vad är det?
Det är en skog
Det är en bok
Det är ibland

Som att bli slagen i huvudet hårt
Jag skriver så darrigt på hans språk
pennans svarta bläck
blöder igenom pappret

Vad vet de andra, ingenting, de har ingen aning
men jag har sett, timmar i sträck
hans kropp är uppfylld av rött bläck
Vad ska jag göra med det?

Han blöder igenom pappret
Hans ögon, hans händer, hans öppna mun
alla hans myggbett
alla hans rum



Jag säger
Jag vill att du talar till mig
på alla dina språk
fast jag inte förstår

Och jag ska skriva tvärs över oceanen
jag står vid stranden av
Jag ska skriva med mitt hav
med mitt eget blod som bläck

fast det inte går att läsa vad det står
Det är ett palimpsest, en fläck
Det är en bok full av mina spår
punkter av mörker och ljus



Han säger
Dina ögon är som himlen
Dina ögon är som himlen speglad i vatten

Det visste jag väl redan
men jag vet inte vad jag ska göra
med allt detta röda
Han skriver på tvären i min text


Han säger
Dina ögon är som potatisar
när du öppnar dem på morgonen
vill jag skrubba tröttheten ur dem
som man gör med det jordiga skalet
och sen vill jag äta upp dem

Och han svär på mina föräldrars hus
de osedda kropparna i jorden
som aldrig får något ljus
att jag är vacker

Jag vet vad jag vet
Du måste stanna
det finns inget annat