Det finns något jag vill säga dig
Något ömt och fjärilsskört,
Milt som en solstråle i fjolårsgräset
Och rivigt utav torr renlav o ris.

Något svider i mina händer
Bubblar som en bäck i hjärtat
Ler med magen emot din
Och fingrar flätade i ditt hår

Vyssjande och försiktigt
Varmt, kärleksfullt och tyst
Men starkare än älven
Högt som tranorna mot skyn

Vänskapligt och riktigt
Leka läkdom i en skog
Där urkraften i urberget
Skall stilla sorgeblod

Jag vill hålla dig vid handen
på stigen du brukar träda ensam
Krypa med ner i dunkla skrevor
Jag kan inte blott se på.

Men likt mal på vattenytan
Blir jag om jag blir kvar för länge
Storsint blir till hjälplös
För hungrig best i egna djupet.

Så jag viskar dig nåt särskilt
Något ömt och fjärilsskört
Och väntar istället i sol och fjolårsgräs
På dina steg i knastrande renlav och ris.