Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Varje eventuell likhet med nu levande eller döda personer. liksom med inträffade händelser är oavsiktliga tillfälligheter. Länge leve fantasin och det kreativa flödet.


Flickan, rakbladet och Herr Ångest

Det var en gång en ung flicka, som levde tillsammans med sina två syskon och deras pappa och mamma, i en liten stad i Småland. Flickan växte upp med mycket sorg inom sig, och låg mest och sov i sitt rum, med hörlurarna på sig och lyssnade på hennes favoritmusik, vilken var hårdrock och metal. Familjen lät henne ligga där dag ut och dag in, allt medan veckor och månader löpte på, och de brydde sig inte särskilt om henne, då hon var som luft för familjen. Flickan var skör och blek om kroppen, som var av spenslig kroppsbyggnad, och armarna var sönderskurna av alla de otaliga suicidförsök som flickan hade gjort. Streck efter streck målade hennes underarmar med ohälsohistoria, och ärren gömdes under stora och bylsiga långärmade tröjor. Ingen visste om hennes hemlighet.


Att flytta ofta och att byta skola var numera en vanlig rutin i denna familj, men flickan brydde sig inte så mycket, då hon ändå inte gick till skolan. Hennes föräldrar hade bråkat väldigt mycket under hennes uppväxt, och ofta handlade bråken om deras ekonomiska situation. Pappan brukade få utbrott, som resulterade i att han i princip alltid slog sönder något i lägenheten. Det kunde vara att han slog sin knytnäve in i väggen, eller att han i rent raseriutbrott kastade sönder TV:n. Det var alltid någon möbel och/eller vägg/dörr som fick ta emot hans vrede och aggressioner. Utbrotten kom oftast då han hade druckit, vilket han gjorde väldigt ofta, särskilt på helgerna när han satt framför TV:n och tittade på V75, som han hade satsat pengar på.

Hans spelmissbruk eskalerade genom åren, och detta påverkade även familjens ekonomi, och var också ytterligare en anledning till om varför föräldrarna hamnade i luven på varandra så ofta. Pappan var manodepressiv och åt medicin för detta, och de flesta vet att man inte ska blanda medicin och alkohol, men denna pappa brydde sig inte om sådana förmaningar.


Barnen var födda tätt, och flickan med sorgen inom sig, var den förstfödde av dem. Hon var tyst och blyg av sig, och höll sig alltid i skymundan. Inom familjen pratade de aldrig med varandra, och föräldrarna var så uppe i sitt "eget", så de glömde av att vara lyhörda för sina barns känslor och välmående, samt att se till att ge barnen trygghet i uppväxten. Barnen fanns mest i bakgrunden och fick "minding their own business". Ingen av föräldrarna visste om hur flickan mådde, och de hade heller aldrig sett flickans uppskurna armar. Och flickan sa heller aldrig något till sin mamma och pappa, utan hon låste in sig på sitt rum, där hon brukade gråta sig till sömns gömd under täcket. Musiken i hörlurarna brukade dock få henne på andra tankar, och då svävade hon iväg i fantasin och drömmarnas land.

Åren gick och flickan mådde allt sämre, men hon fick ingen hjälp. Hennes studier gick åt skogen, då hon inte var där, och föräldrarna lät flickan stanna hemma utan några vidare frågor. De var blinda och döva för deras dotters hälsotillstånd, och de såg inte heller att det var de själva som var grundorsaken till dotterns ohälsa. Strecken på armarna var ett rop på hjälp, men vem skulle hjälpa flickan? Hon var så osäker på sig själv, och självförtroendet var kört i botten. Flickan tyckte verkligen inte om sig själv, och hon hatade sin spegelbild. Det hon såg i spegeln, var en flicka utan några som helst kvinnliga former. Platt som en pannkaka, och mager som en flaggstång. Hon hade aldrig haft en pojkvän, och detta gjorde att hon kände sig obetydlig och ful.


Flickan blev äldre, och började så småningom att dricka alkohol, för att dämpa ångesten. Såväl pappan som mamman brukade festa tillsammans med dottern, och de övriga barnen. Hemma hos dem var det ofta fest, och barnens vänner var också inbjudna. Ibland hängde dem på krogen, och man brukade se sällskapet stå i en klunga vid baren, där pappan gjorde sina beställningar till allihopa. Det var alltid pappan som var först i ledet, och sedan hela klungan i släptåg bakom honom, som små klisterlappar. Flickan var väldigt pappig av sig, trots att hon inte längre var en liten flicka. Dessa krogbesök med fyllor och sena nätter, men efterföljande efterfester hemma hos dem, gjorde att flickans alkoholvanor började att eskalera. Hon var i princip full varje helg, och detta var tack vare att pappan ordnade alkohol till henne. Han drog med henne in i hans missbruk, och såg inte farorna med beteendet.

Flickan började att använda sex som en slags bekräftelse på hennes duglighet som kvinna. När hon nu var äldre, hände det att hon var på olika hårdrockskonserter och festivaler, där hon träffade killar. Hon kände att hon blev sedd och bekräftad av dem, men ack om hon ändå hade förstått att dessa killar bara såg henne som ett objekt. Det blev många fyllor, och många "walk of shame" dagen efter en konsert, eller festivalnatt. Hon hade hamnat i en ond cirkel, med sex, droger och rock ´n roll. Hon blev en groupie, och hade sex med otaliga "rockers", på alla de efterfester som hon såg till att hamna på. Men hennes ångest försvann inte, och ohälsan fanns kvar. Det blev nya streck på armarna, som vittnade om hennes mående, och de gamla ärren fick aldrig tid att få läka, för nya sår skars upp hela tiden.

En dag kom hon till insikter, och skrev då öppet om hennes ohälsa och missbruk på Facebook. Hon erkände offentligt sitt alkoholmissbruk, och postade upp en bild av hennes sönderskurna armar. Hon hamnade på BuP, och fick även genomgå ett 12-stegsprogram för hennes alkoholberoende. Tiden var inne för att bli vuxen, och att lära sig att fungera som person utan alkohol, droger och sexmissbruk. Hon var "sönderknullad", och alkoholist.

Som åskådare kan man bara undra varför flickan inte blev omhändertagen med LVM. Och frågan återstår också om varför inte hennes föräldrar gjorde något åt deras dotters ohälsa. Men pappan var för upptagen med sitt eget alkoholmissbruk, och sin allt mer raserande livssituation. De hade vräkts otaliga gånger från sitt boende, då pappan hade supit upp, eller spelat upp hela lönen. Räkningarna hamnade på hög, och Kronofogden slickade hans bak, och de var "jagade" med kravbrev i brevlådan.

Frustrationen i att leva i denna ohälsomisär, tog sitt utlopp i ett eskalerande alkoholmissbruk, än fler fester och sena nätter. Pappans raseriutbrott drabbade andra oskyldiga människor, och en natt slog det slint. Dottern hade en FF-fest hemma, och lägenheten var fylld av ungdomar som döp och drack hejdlöst. Vid ett tillfälle under kvällen, fick flickan för sig en sak, och ringde då upp hennes pappa, som var ute på krogen och festade med hans vänner. Flickan var onykter, och ångesten i henne grep tag om hennes sinnen och känslorna rann över. Dessa svarta monster inom henne, målade upp en bild för henne, som lurade henne att tro att det fanns fara i hennes närhet. Demonerna trollband henne och fick henne rädd. Hallucinationerna eskalerade, och flickan ringde upp sin pappa i detta tillstånd, varpå pappan genast tog sig hemåt.

Under sin promenad hemåt, eskalerade pappans känslor, och han målade upp en bild som gjorde honom livsfarligt aggressiv och farlig. När han väl var framme vid lägenheten, kokade han av ilska, och ögonen lös med djävulens kraft och styrka. Med bestämda steg rusade han in i lägenheten, och tog första bästa som var närmast att avreagerade sig på. Det visade sig vara hans egen son, som fick motta denna vrede. Pappan dunkade sin egen sons huvud mot bordskanten, och det uppstod tumult på festen. Alla gapade och skrek, och bad pappan att sluta. En person hoppade på pappan, och tog grepp om hans hals bakifrån, för att på så vis få honom att sluta dunka den stackars pojkens huvud mot bordskanten. Då vändes så klart pappans vrede mot denna person, och pappan riktade då våld mot mot den personen, som nu hade räddat hans son från en eventuell dödlig utgång.

Det uppstod tumult, och situationen eskalerade. Vad än flickan hade berättat för sin pappa, i det samtal hon gjorde innan, verkade inte pappan bry sig om att ta reda på fakta. Flickan syntes inte till, utan hon satt gömd på hennes rum med ångest och gråt i halsen. Pappan brusade upp i ett våldsamt beteende, och misshandlade personen som räddat hans son från en eventuell dödlig utgång. Även en annan person på festen råkade ut för pappans aggressiva utbrott. Denna person blev nästan strypt till döds, men hade på något vis lyckats att rädda sig själv från flickans pappas dödliga grepp.

 

 

Bild: nätet




Prosa (Kortnovell) av Valkyria-Fatale
Läst 289 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2018-09-08 02:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Valkyria-Fatale
Valkyria-Fatale