Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Denna text tillägnas alla de människor som av någon anledning är på flykt.


Drömmarnas stad

Jag trodde allt var över
Jag trodde jag var fri
Jag drömde om en plats en gång
Där inga kulor ven förbi
Längs med våran gata
Längs olivträdens ljumma bris
Mötte jag min älskade
Här kysstes bara vi...
Kvar finns bara stenarna
Allt annat är blott stoft
Kvar finns alla drömmarna
Av allt vi förlorade förstås...
Vi brukade springa där på fälten,
Det känns så länge sen.
Med en söt doft av mullbär och persimon
Tränger fram i minnet än...
Bitterljuva tårar, en smak av sälta i min mun,
Jag glömmer aldrig de där orden
Du viskade från din mun.
Framtiden så oviss
Men vad hade vi för val?
En människa kan så lätt bli som ett djur...
När insatsen är ens barn...
Någonting är förlorat.
Någonting är förbytt,
Någonting är gömt nånstans
Om jag bara visste hur...?
Min kärlek den har mognat,
Den har förändrats på något sätt,
Du är för alltid kvar djupt där inne,
och utan dig är jag inkomplett.
Farväl du min älskade
Vi ses någon gång min vän...
Farväl du mina drömmars stad
Jag trängtar efter dig än.
Allting har sin början och allting har sitt slut.
Men vad du gör där emellan,
Det avgör bara du...




Fri vers (Fri form) av Star_Scream
Läst 143 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2018-09-08 01:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Star_Scream