På morgonen kl .9 ringde telefonen på rummet , I am here for your service sade en röst, I’ ll wait for you, take your time.
Det var min chaufför som kommit
Varje morgon kl 7 vaknade jag av att skränande högtalare med musik och prat hördes från en byggarbetsplats nedanför hotellet, massor av människor var i rörelse runt bygget , jag frågade senare i receptionen om alla dessa människor vid bygget,
det är arbetsbrigarder fick jag reda på dom är ditkommendarade.
Vistelsen på hotellet hade annars varit mycket angenäm, personalen kände mig till namnet och gav sig ofta tid till en pratstund de flesta kunde lite engelska.
Jag hade hitintills bara varit på tre av deras restauranger och på två uppträdanden
det var av hög klass. Hisspojken sade varje gång jag klev in i hissen, catorce , och jag nickade.
Han var lång mörkhyad i 20 årsåldern och välklädd.
Nice to meet you Mr. Andersen sade han och vi hälsade, you can call me Joe.
Were do you want to go, I do’nt know, sade jag, vad föreslår du.
Till beachen den är fantastisk sade han, men jag har inga badbyxor sade jag,
vi åker till en väst butik, där funkar bara dollar men dom kanske har.
Butiken var ganska torftig jag hade förväntat mig mer , men förmodligen mycket bättre än det lokala utbudet. Det var brist på allt på Cuba.
Jag hittade ett par badbyxor och vi körde till beachen, bilen var en ganska modern rysk bil av märket Volga .
Beachen var fantastiskt med blågrönt skimrande kristallklart vatten med en behaglig temperatur på ca 25 grader. Jag blev varnad för starka underströmmar längre ut.
Simmade länge och frågade Joe om han inte skulle bada men han ruskade på huvudet, kunde kanske inte simma.
Dagen gick fort och han körde mig runt till olika pittoreska gator som han kände till vi gick i bland ut ur bilen i vimlet. Alla var mycket nyfikna och vänliga, många kände till Sveriges mycket goda relationer med Cuba.
Överallt hörde man musik, några sjöng , någon spelade gitarr på gatan.
När han lämnade mig på hotellet frågade han vad jag ville göra i morgon.
Kan vi åka hem till där du bor frågade jag, han såg lätt bekymrad ut,
jag bor långt ut från stan med mina föräldrar mormor morfar och syskon, jag förstod att det var påvert och att han inte gärna ville att vi skulle åka dit.
Han tvekade länge, det blir svårt , men så småningom gav han med sig.