Ni kommer aldrig sitta tillsammans i ett badkar, omgivna av väldoftande skum under fladdrande stearinljus låga. Med hudar som möts och andetag och vibrato och hjärtslag och allt det där.

Du kommer aldrig öppna ytterdörren och välkomna honom som får alltför bråttom att placera dina kläder på golvet medan ni som två sugfiskar snubblar längre in i lägenheten.

Du kommer aldrig vakna bredvid honom i prassliga lakan och medan han ännu sover konstatera att epitetet vacker är otillräckligt.

Insikterna slår när du sitter själv, omsluten av det varma vattnet i lägenhetens inre. Att filmen som spelas när ögonlockens ridå faller, bara är ett refuserat manus i en papperskorg på något kontor i ett annat universum.