Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Liv i allahelgonatider.


Hör

Jag hör
min mormor mjukt säga mitt namn
för tjugo år sedan.

Jag hör
min egen flämtande andning
i klaustrofobin, paniken, den rena meningslösheten
i den till synes stora salen
förra året.

Jag hör hästen sucka djupt, lätt i sinnet,
och utan ord lägger jag händerna mot dess
varma sida, med tårar i ögonen som kom utan synbart skäl.

Jag hör mitt eget hjärta slå.




Fri vers (Fri form) av Nirak
Läst 154 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-11-06 17:59



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Nirak