Ibland bör en författare intaga en
bödels känslokyla och ett offers
stolta dödsförakt och ädelmod,
för att inte smittas av amorösa
känsloyttringar,vilka kan påverka
det önskade resultatet.

Det gäller att inte slappna av och
mjukna,utan oavlåtligen hålla sig
med en nonchalans värdig en högre
själ för att genomföra det han före-
satt sig,och ignorera alla mutförsök
och vilseledande desinformation.

Författaren bör skriva så det upp-
väcka döda men samtidigt äga för-
måga döda med ett leende,skickligt
balanserande mellan genialitet och
galenskap.

Det föreligga alltid en risk att bli be-
dömd som förrädare av mänsklig-
hetens fördolda intellekt.

*