Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Mina besvärliga tankar...


Djupa frågor och Konstfunderingar.

Blir ibland styrd av
mina framväxande bilder.

Då funderar jag över
hur jag styrs av
mitt sökande
efter min egen identitet.

Jag tror att konsten börjar
där orden slutar…

Konst är ett magiskt territorium
som inte kan inordnas i logiska regler.

Finns det upplevelser som inte kan
beskrivas ha något praktiskt ändamål?

Hur inverkar min
förmåga att se och förstå
på mina bedömningar
om vad som är konst?

Låter jag mig luras
av den lätta vägen?

Den ”angenäma” konsten
saknar oftast djupdimension
Jag behöver inte anstränga
mina sinnen.

Hur ser jag på stjärnhimlen?
Det beror på den kikare jag valt.

Om jag vill titta in
I djupare rymder
måste jag välja
en starkare kikare,
och vässa mina förmågor.

Vad tänker jag om
honom som ställde ut
något som inte hörde till
konventionell konst?

(exempel: urinoar)

Fungerade det
som sabotage
mot den med möda
hoptråcklade estetikens
och konsthistoriens fundament?

Måste jag kämpa för
att hitta något
som placerar mig på kartan
över nyskapare?




Prosa av Ida-Marianne
Läst 345 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2018-12-05 22:37



Bookmark and Share


  morgonstjärna VIP
ja Duchamp blev en banbrytare ett bruksföremål
så fin liknelse och tankar !
2019-01-02

  Gunnel Eriksson VIP
Betraktaren kanske behöver vägledning.
Ibland på någon utställning förstår jag
inte ett dugg, konsten är inte ens vacker. Intressanta reflektioner i din text.
2018-12-07

  Marita Ohlquist VIP
Det jag ser när jag betraktar ett konstverk är olika beroende på min sinnesstämning i stunden.



2018-12-06

    ej medlem längre
Det kan inte skildras tydligare än så här... det som psykologin ibland kallar Primär- och Sekundärprocesstänkandet. Och mötet mellan dem i Övergångszonen.
2018-12-06

  Maria Sundelin VIP
För mig kan även ord vara konst
Konst blir det när an ser det vackra eller annorlunda i något

Kramar
2018-12-06
  > Nästa text
< Föregående

Ida-Marianne
Ida-Marianne