Faster håller min lilla hand i sin stora varma skrovliga näve och med den andra pekar hon på stjärnan som äntligen visar sig över vårt spåntäckta stalltak. 

I mörkret berättar hon den märkliga historien om stjärnan, barnet och de tre konungarna.

Detta hände för länge sedan men flickan glömmer aldrig berättelsen och därför väntar hon varje år på stjärnans återkomst.

När stjärnan tändes över stallets tak gläds hon över den dyrbara gåva hon ärvt av sin faster, minns den varma handen och känner tryggheten fylla hennes inre i den mörka decembernatten.

-