Älskade att måla med N
Kvinnan flyger fram på en häst
hennes ögon är tomma
elegansen finns bara på pappret
Jag minns förra sommaren
pilotväskan full av färg
jag drog en ambulerande bubbla mellan avdelningarna
varmaste sommaren då skogen brann
Hon sitter tyst bredvid mig och målar ett landskap
soligt hav
soligt hav utan människor
Vi är i tystnaden
äntligen skyddslösa
två inlåsta människor vid ett stort bord
jag målar en liten bro mellan en sjö och ett berg
men nyckelknippan knölar i bakfickan när jag sitter ned
försöker flytta den omärkligt åt sidan
hon sitter på en bohusländsk klippa
får inte störas
jag spanar utan att röra på huvudet
hon blandar skickligt till en mustig himmel
går rakt in
släpper taget om arbetet att försöka förstå hur hon ska bli normal igen!
Hon och jag heter klient och konstpedagog
människor är vi
....... skalet är tunnare precis mellan våra bröstben
vi vet att allt kommer gå sönder när vi börjar prata igen
Vårdpersonalen surrar i rummet intill
kikar försiktigt på oss genom övervakningsfönstret
som om vi va gröna lejon på Sveriges farligaste anstalt.