ländrygg rullgardin
han tar av sig dagens tre tröjjor
ser från sidan
hur vi avklädes vår ungdom
tröttheten krymper armen som skulle ligga om
dagen drar in svansen
inga glasögon lyckas öppna ögonen

om vi föddes igen i varandras rynkiga händer
om vi föddes
ikväll
du nyfiket utan minne
sluttande flöt ut över toviga skraltiga trasan
noppiga och oemotståndliga ljusådern
om vi föddes
och struntade i det vi hört om våra tänders status
höfters smärta
är jag säker på att ingen skulle missunna oss