bärande kärlek

i hjärta och händer

tar du dej fram

med smärglade kinder

och stjärna i ögat

längs livets led

du känner en sång

den fyller ditt minne

och förnimms bara av den

som vågar förlora kontrollen

sången som fångade dig

när färdvägen nästan var

oöverkomlig

du vänder med mod

dig mot vinden och börjar gå

rufsig och tufsig

stormen sliter med ens

i grundbultens fästen

den bekanta melodin

rakt i ansiket

lugnar fortsatt i motvind