Hej min vän,
nu står vi här igen.

Vi försöker ständigt sträva efter bekräftelse och lycka.
Vi försöker i denna stress att inte göra stora misstag som leder till förnekelse av verkligheten.
(Det är inte så svårt,
kan många tycka)

Att känna otillkräcklighet och stress är vanligt och med det kan djävulen ens självkänsla rycka.
(Misstagen blir en verklighet)
Min vän,
Vi kommer klara att bekämpa detta,
när vi våra tankar och känslor lyckats lätta.

Min vän,
Du ska inte tänka att ge upp nu är det enda rätta.
(Du är inte ensam i något det kan jag mitt hjärta sätta)

Du kan känna dig ensam sittandes i ett tomrum.
(Det är okej)
Min vän du får gråta,
du får vara ledsen.
(Men du ska i detta veta att det finns dem där ute som tycker du dig själv ska förlåta)

Att du hamnat här är ingen skam,
även om du tror det så är det heller ingen gåta.
Vi alla har en last som gör det svårt att hitta livets balans.
(Men i detta skede är det viktigt att resa sig, gå och ge livet åter en ärlig chans)

Vi har stått länge och stampat på denna eviga plats.
(I förnekelse och oro kallat det för en härlig euforisk dans)

Ps. Vi dansade inte ensamma,
det var djävulen som gav oss en falsk balans.