Om man söker är man alltid vilse,
om man letar är man inte här,
om två ögon går mot inom vill de
bara mot den väv som bortom bär.

Men jag sökte i en väv av ilskas
korridorer för att spinna spår
efter denna tråd som trasslig trilskas
som jag sökte, att förlora år.

Länge var jag borta, bortom verkligt
där konturer inte längre finns
vari livet fram framträder märkligt
och där sökan självt är allt man minns.

Men världen är kvar där du lämnade den
och människor kvar som du ämnade dem
ej vansinnesföll eller rämnade den -
din boning, ditt forna hem.