vet ni det är faktiskt en relevant fråga...

-har du aldrig tagit till någon drog för att orka eller för att glömma?

- nej det är just det jag inte har. jag har endast tagit till livet och dessa alla givande magiska skeenden och levt på dem. jag har sugit ut varenda uns av njutning på skogspromenaderna med mina barn när de var små. låtsas klara vissa saker tills jag vet att jag klarat dem. helt enkelt tagit mig igenom. men livet är inte slut än och jag ska leva i detaljernas sprakande närvaro där de glimmar som hemliga skatter i nuet...

- ja men har du aldrig känt att du missat att få leva ut? Du blev ju mamma så ung och allt...

- vad menas med att leva ut! att festa och att bli full och ha baksmälla? kanske att resa  eller tjäna pengar och nå personlig framgång? hur som helst hade jag självklart inte där och då ens en enda tanke i den riktningen. jag levde ju fullt ut och gjorde det bästa av det nu vi då ägde! ...

- kände du dig aldrig ensam eller övergiven? jag menar att du saknade stöd och att dina barn inte blev sedda i skolan till exempel?

- ja jag kände mig ensam tillsammans med mina barn. vi var ensamma där och då men det hade inte blivit fruktsamt att bara stanna upp i det. jag slogs för deras psykiska hälsa i förskola och skola. samtidigt slogs jag för mitt liv bortom deras vetskap. barnen visste ju inte hur deras pappa var emot mig. det ville jag inte att de skulle se eller bli en del av. jag ville att de skulle ha en relation med sin pappa och stöttade honom till det...

- men var inte det jäkligt jobbigt med tanke på hur han var emot dig? svartsjuk, missunnsam och otrogen är det inte något du ville hämnas på?

- hämnd har inte funnits i mitt vokabulär! tror faktiskt att medan jag växte upp tvingades jag inse mig vara underkastad tanken på att bara gå vidare. i den meningen att lära mig slicka mina sår. ta hand om mig och söka ljusa punkter i vardagens trall. vad hade hjälpt mig att ge igen på min bror? han hade bara fått mer muskler av motståndet och med dem krossat mig som en fluga! det är jag övertygad om. inte så att jag inte stod på mig emot min man. för det gjorde jag. och jag tog ansvar för att det skulle kunna lösa sig. men han var inte med mig. hämndtankar hade hämmat mig från att utvecklas som människa och tagit kraften ur mig. detta hade sannolikt gjort mig till en dålig mor...

- men ville du aldrig slå tillbaka och trycka till dem som trampade på dig!

- jo! och det gjorde jag. tog mig friheten att säga min mening. sade ifrån när andra var taskiga eller dömanden. tog till orda och var aldrig rädd. dock fick jag inte de resultat jag hoppats på. dvs att de skärpte sig och visade att de brydde sig om mig. de var inte där för att de var mina vänner. det var som om de var där för att snegla på hur man skulle vara en bra vän eller en kämpe. för idag har jag skilt mig och inte många  av de jag umgicks med då för 25år sedan har blivit kvar.

- ja men känner du inte att det kan tolkas av dem som om det är du som är problemet?

- jo det är klart att de ville att jag skulle vara problemet. därför problematiserade och projicerade de sina mörka sidor på mig. de testade hur långt de kunde komma utan att behöva ta ansvar. därför övergav jag tanken på en försoning ifrån deras sida då vi inte är på samma våglängd. dock har jag försonats med att jag inte är älskad av alla och att jag inte kommer att offra mig själv för att bli det...

- får du ofta höra att du är si eller så idag från din omgivning?

- kanske från vissa håll i min omgivning. men det är oftast ifrån människor som inte bryr sig eller förmår att vilja lära känna mig. ibland händer det ju att folk har åsikter om mig de faktiskt inte har rätt i. tyvärr hjälper det inte att förklara sig för dessa. de har där redan visat att de inte är mottagliga. de vill att jag ska vara som de tror. de är inte villiga att kompromissa med sin uppfattning. därför ger jag mig inte i kast med att försvara eller förklara mig. det skulle leda till  en obehaglig situation för båda parter liksom för andra om de fanns i närheten. 

- men känner du dig inte hotad av att vissa tycker negativa saker om dig och hur du är och vad du gör?

- ibland känns det tungt att trångsynthet bestämmer och dikterar om man ska få bli vän med en människa. det kan dessutom hända att trots mina goda avsikter att vara någons vän misstolkar mottagaren det och kallar mig falsk eller något liknande. det är klart att det känns lite hotfullt att andra ser ned på en som smuts eller  som att man skulle vara en som snyltar på samhället... då känner man sig nedslagen och ledsen inuti. att de inte kan förstå att det är pga andras dårskap det blivit så för mig.

- känner du aldrig då att du vill få en revanch? eller att du behöver en upprättelse?

- jo upprättelse det behöver alla människor få! alla behöver känna att det finns en bred allmän insikt och förståelse för ens situation och varför man mår som man mår idag. kanske är det så att revanschen först kan starta efter att man fått upprättelse?

- ja kanske är det så... många är det vad jag förstår som inte kan ta in att du har många strängar på din lyra och som ifrågasätter det?

- ja... ...

- hur tacklar du det?

- det är inte upp till mig att tackla. det är upp till var och en som är skeptiker att tackla sin skepsism. alla har en skyldighet på något vis att vara anständiga och erkänna de inte kan förstå sig på allt... eller hur?

- ja det tror jag nog... tack för jag fick intervjua dig!

- det var bara trevligt att någon ville veta mer... ;)

- slutsatsen blir att droger inte löser något utan skulle skapa mer problem...

- ja därför har jag alltid avstått!