Åh gud, mitt hjärta smäller av
och min kropp väller för det finns inte längre något
att andas utav

borta på perrongen står min tomma vän
urgröpt av resterna från mitt hjärta
vinkar åt den brännheta vagnen av minnen som just har passerat
aldrig åter

och gråten
som inte lättar
som när dimmor lättar
dansar dräktiga av värmen mellan oss

små vackra gester kvar
blåser i min hud
kramar, försvarar sig
innan också de far
i vinddraget av det som var