Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

from Tomiro's Book : Tuesday 2:nd of Beforever 2049

 

 

 

 

 

 

 

Tonight you suddenly remember superclear, Tomiro, the hazy atmosphere of 1979. Like starlight behind some smokescreen, but you experienced it as ordinary - since every day was magic. Seventy years ago already!?! Snow must have melted outside our closed window, in what humans called February. From another room's radio they played artsy, discoesque pieces by Roxy Music, mixed with everyone between Kate Bush and Alan Parsons' Project. We still watch you sleep, badly as well as well. Just awaken they served berryjam with pancakes and put you inside bathtube for fortyfive minutes. Almost falling asleep again, you heard some moon eclipse.

 

 

 

 

 

 

 




Prosa (100-ordare) av TrollTörnTrappan VIP
Läst 294 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-02-05 14:42



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
Du har rätt i att denna sorts vätte åldras mindre påtagligt fort än människor gör [gjorde].

...i tidigare episod påstod jag Tomiro är född -51. Men iom att texten influeras bitvis av min egen barndomshorisont här, så lutar det mer åt -75. Vilket i slutändan kanske blir nästan samma sak...?

Visst cyklar han mycket... men även om Tomiro hade varit människa, så kunde han nog som närmare hundraåring ha lyckats med detta 2049 när läkekonst såväl som teknologi befinner sig på helt annan nivå - såvitt ej allt rasade samman för alla...?

Snarast ordet "eclipse" som jag vagt misstänker via någon sång kan ha fått mig att kalla idolbilder för "klipsar" [i singularis en "klips"] som jag ihärdigt gjorde då.
2019-02-06

  Nanna X
han inte jan ; )
2019-02-05

  Nanna X
Jag trodde Tomiro var en yngling, så som jan cyklar på? Vaettir åldras kanske inte i samma takt som människor? Fin avslutning, undrar hur en månförmörkelse låter?
2019-02-05
  > Nästa text
< Föregående

TrollTörnTrappan
TrollTörnTrappan VIP