den tändande gnistan

är ofta sista spiken i kistan

han smög kring hennes hus

han terroriserade på telefon

han var på henne som en lus

betedde sig som ett riktigt fån

... men kär var han... minsann...  

han sände henne vykort och brev

med hela verkligheten han bedrev

förföljde jagade lade all sin tid där

för han var ju så otroligt kär...

.. Ja visst? Och då får man bete sig sådär?

efter fyra år och totalt uppslukad av hon

rätten gav honom rätt det blev ingen dom

gick ej att bevisa det varit till annans men

ack ack så tolkas ju ej heller dessa kära män

de är ju bara så kära och då får man visst bete sig så dära

för i skolan sägs att kärlek börjar med bråk

det är därför männen aldrig åker in på kåk

det var dock spiken i kistan för alla töser

för nu sitter de och vatten in öser

i det sjunkande skeppet Svea 

för på deras tid är det ej mer rea

vad män tycks göra när de är kära

och allt sådant dära

som oss alla förfära

då de aldrig tar rast

i sin förföljande last

och med nyckfullhet i all hast

polisen aldrig får dem fast

de borde ges subventionerad kvinna i plast?