Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


En text som handlar om att ta ansvar, att inte bara få, utan att även ge. I övrigt en text som läses av människor vilka 'inte just nu' har något särskilt för sig. För om du hade det så skulle... undrar just om den där klockan går rätt


Något litet om vänskap III






Konsten att få en vän är egentligen inte svår. Du känner till det mesta redan. Du har redan vetskapen, redskapen, kunskapen och kanske även en person du vill bli vän med, i vilket fall skulle du vilja ha den personen som vän. Vad är då en vän, vad är vänskap och hur kan du göra för att bli just en sådan där som 'magnet', andra vill ha dig till att vara för att kunna känna just dragning till?
Det spelar kanske mindre roll i vilken ordning du skaffar dig det du så väl behöver, som att du faktiskt inordnar dig i 'rollen'. Du måste förstås bestämma dig för att bli det. Karismatisk alltså. Du behöver självförtroende och en del fritidsintressen. Det skaffar du dig genom att söka äventyret. Du måste bestämma dig för att 'prova på'. När du har bestämt dig går det att märka att en del är så beskaffat att 'det ena följer på det andra'. När någon frågar hur det är så kastar du dig inte över tillfället och 'öser på', med allt vad du har. Istället tar du det litet lugnt med att söka någons sällskap. Att bli vän med någon och vilja ha 'allt genast', är sällan en god metod. Berätta bara helt sparsamt om dig själv och över en lång period. Hur skulle du själv ta det om någon annan betedde sig desperat åt i ditt sällskap, såväl första gången som även därefter? Alla människor har i och för sig sin 'stil' och sin 'metod', för att göra något alls. För att hantera något. En metod som brukar fungera är just vilja och nyfikenhet nog att 'prova på', det ena med det andra. Att jag personligen verkar ha gott självförtroende inom en del områden och rent generellt, beror på att jag provat och övat. Det påverkar även mitt skapande. Övning och att prova på 'det mesta', ger i vilket fall en insyn i vad som 'passar en själv' och 'mindre väl'. Själv har jag ett fåtal vänner och många bekanta. Dessutom brukar jag inte 'behålla' personer i min närhet om de visar sig vara 'mindre bra', för mitt välbefinnande. Fast ibland märker en själv inte om någon är 'mindre bra för en själv', förrän efter flera år. Ibland är en så 'ensam' att det inte ens går att 'välja' sina vänner. Ibland är en hellre med någon för att 'det är det minst dåliga'. Ens vänner är dock inte ens 'räddare i nöden', ständigt och jämt. En vän kan vara det, och det vill ett jag nog gärna att andra människor är. Bara att en själv inte kan begära det. Bara för att en själv stundom ber om det. Men det som krävs är ofta att för att kunna ha en vän, en själv bör vara just det som skall kunna krävas eller bes om från andra. Någon har definierat vänskap som. 'En vän är en person i vars sällskap man får vara sig själv'. Det innebär troligen att även du bör vara sådan i andras sällskap. Det vill säga att om du vill ha en som 'fristad' i annans sällskap, du bör kunna erbjuda detsamma själv. Hur skaffar jag en vän? Det går inte att tvinga någon att bli ens vän. Däremot går det att erbjuda vänskap. Kanske inte genom att säga saker som exempelvis 'Öh du, jag vill att du är min vän', även om det kanske fungerar ibland, så bör en själv kanske vara något mer subtil. Erbjuda hjälp eller fråga efter hjälp, säga hej till och inte bli förbittrad över om svaret genast uteblir. Ibland blir den du hälsar på, häpen över att du alls säger något, och så är ögonblicket 'förbi'. Till en möjlig nästa gång. Då du bör undvika att visa hur besviken och arg du blev över att den andra inte hälsade 'i retur'. Om det nu skulle vara så att du ens brydde dig. En del människor blir upprörda över om du inte hälsar fast 'du borde'. Medan om du hälsat, den eller de inte har samma uppfattning om den situationen. Det beror i så fall på att den eller de anser att även om det är bra att det finns regler och att du bör följa dem, de bestämmer om de själva vill följa dessa regler och i så fall när. Människan är 'sig själv närmast', och hon visar det om och om igen. Oavsett om människan är en han, en hon, en något mitt emellan. (Brukligt är att människan brukar ses som en hon, ungefär som en båt kan heta Klara, Eva eller Caroline.) En del saker får namn och kön efter regler som en person kanske inte ens tänker på. En kvinna kan kalla sin bil för Eva eller Berra, en man kan kalla sin bil Eva eller Berra. Men påfallande ofta har saker och ting feminina eller maskulina 'namn', beroende på vad saken är, om det är en sak, en person, en yrkestitel eller något annat. Det beror på språket och andra faktorer som har med 'bekvämlighet' eller 'jämlikhet. att göra. Du vet det säkert, på något vis. Har vissa erfarenheter av att det är på det viset. Så även om det finns vissa oskrivna regler och människor bara följer dem rent personligen och bara ibland, så finns de där att förhålla sig till. Mest enkelt verkar det vara att söka anpassa sig efter hur 'saker och ting' förefaller att vara 'just där och då'. Det brukar anses vara 'bättre' att söka anpassa sig, än att verka vilja att 'alla andra' skall anpassa sig efter dig och din vilja, just där och då. Fast det där vet du kanske redan. I så fall förstår jag inte varför du fortsätter att läsa den här texten. Visst kan du väl tänkas 'ha bättre saker för dig' än att... du nu ringer telefonen, jag måste ta det här... men du, vi hörs väl (ett visst slammer eller buller hörs i närheten) något senare...?




Prosa (Fabel/Saga) av lodjuret/seglare VIP
Läst 253 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-02-12 18:34



Bookmark and Share


    ej medlem längre
det är något unikt och speciellt med dina texter, de fäster

2019-02-17
  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP