Lämnad

Finns det något ljus vid horisonten,
eller har mörkret slagit sina hårda klor i mig?

Jag står på perrongen.
Tåget mot framtiden är inställt.

Det finns ingen luft att andas.
Nu slutar mitt hjärta snart slå...

Fri vers av Dan Myrbeck
Läst 333 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2019-02-18 18:03

Skriv ut
Spara som PDF

ResenärGenomLivet Tung känsla i orden... 2019-03-11

KattenKin Bra skrivet, texten känns! 2019-02-28

Lars Hedlin Starkt och full av känsla som berör... 2019-02-25

Anya Precis så kan det kännas. Bra formulerat. 2019-02-22

Elisabeth Nilsson Bra skriftat om den ångest en människa kan genomlida, av olika skäl och orsaker. 2019-02-19

Gunnel Eriksson Ångestfylld text. Den är välformulerad och tar tag i mig som läsare. 2019-02-19

Respons Indikerar stark smärta. 2019-02-18

Blomma-Stjärna bra och stark text om en övergivenhet intill döden 2019-02-18

Bibbi Väl fångat. 2019-02-18

Marita Ohlquist Starkt berörande text som får mig att tänka på en människa vars värld har rasat och nu står i spillrorna av sitt liv! 2019-02-18

M.Eta Stark och tung text! 2019-02-18

Maria Sundelin Ödesmättat 2019-02-18

M:tin Okej, jag blev orolig för dig. 2019-02-18

ULJO Du gestaltar känslotillståndet för många. Väl fångat 2019-02-18

Per Drysén Väl fångad övergivenhet med stor igenkänningsfaktor 2019-02-18

Dan Myrbeck Vill bara påpeka att jag:et i den här dikten inte är jag - jag mår finfint! 2019-02-18