Ord sprudlar ur mitt bröst.
Nyss fritagna av min röst.
Och flyger som sockervadd över bordsskivan runt.

Det finns så mycket att säga!

Men.
Ibland så blir det stumt...

...

När känslan är för stor.
Den som rymmer ett helt palats!

Försöker pussla och bilda mening,
men bokstäverna finner inte sin plats.

I pannan blinkar "FÖRSENING"

Blunda, andas, låt tankarna vandra,
låt de stora orden landa.

Vila i att vi delar dem mellan varandra.

Trots att ingenting sägs.