låter släppa

lossar oket 

svindlande 

höjderna

faller rätt ut

flyger fritt igen

likt ett pollenkorn

ser från ovan 

hela mönstret 

färgerna skärps

ljuden tystnar

detaljerna suddas ut

grips av skönheten  

faller i gråt

så vackert

det är allt 

slutet är nära

cirkeln sluten

något har dött

det har tystnat

därför att ge liv

sången är glömd

rosenblad vissnar

frukten är mogen

släpper taget faller

nypon möter ungdomen

i ett krispigt rosenblad

återföreningens ögonblick

moderjord välkomnar dem

på en bädd av rosenblad