Ett par ögonglober
och två dallriga hjärnhalvor
hävdar sig i radio och television,
i ett spel mellan stämband och trumhinnor
som skapar illusionen
av verklighet,
men bara validerar ett atmosfäriskt habitat

Evolutionen snackar skit
i Big Bangs utkanter

Ett lätt skruvande
på kosmiska regler
skulle utrota hela smörjan
i ett alltomfattande nafs

men världarna ligger inte och väntar

De är redan ofödda,
långt innan

Kroppar är segel i vinden

Tankar är maskrosfrön i motljus
över ängarna

Sömnen och döden drar mot mitten