Jag var bara fyra
ambulansen kom
mamma blev hämtad
och regnet föll ner
jag föll på asfalten
märket finns kvar
såret läker aldrig
ärret ingen ser

Jag var bara åtta
pappa ville leka
han låg över mig
och jag ville gråta
nallen låg bredvid
jag fick en ny
ärendet i affären
han ville förlåta

Jag var bara tolv
mamma kom inte hem
hon tog en överdos
någonstans i parken
vi tog farväl i augusti
min nalle var med
blixten tog kyrktornet
det gungade i marken

Jag var bara sexton
pappa blev dömd
våldtäckt på en flicka
tio år bakom galler
jag rymde från hemmet
mormor blev min tröst
äntligen hållbarhet
när livsanden faller

Jag var bara tjugo
mina brev är sparade
skrivna till mig själv
nu i ett silverskrin
nyckelen är kastad
jag vill dem inte läsa
mormor är borta
jag tar ett glas vin

Jag var bara tjugofyra
färdig på universitetet
min pappa i fängelset
men jag är socionom
jag har blivit något
ett arv efter mormor
kaffet i bryggaren
vilken underbar arom

Jag vara bara tjugoåtta
altaret var smyckat
du står vid min sida
snart är du min man
så älskvärd och underbar
det nyfunna jobbet
allting är på topp
det visar att man kan

Jag var bara trettiotvå
kvällslugnet låg stilla
jag vann på ett lotteri
hela sjuttio miljoner
fötterna på marken
nu måste jag stå stadigt
livet till förändring
och en helt ny situation

Jag var bara trettiosex
och valen var så många
så svåra att hantera
firandet blev en blues
rastlösheten exploderade
kvällslugnet var ljuvligt
där låg jag still i parken
sviter av en överdos

(Copyright © ULJO)