vill inte vara bunden

kuvad likt hunden

låta rösten vara fri

helt i harmoni

ord som flyter likt bäcken

med alla tusen tecken

som slår följe med vinden

smeker mig på kinden

med åskan kämpar

det sig lämpar

att orden tuffa tag också klarar

men också på vissa sparar

mjukt och fint kärlekens språk talar

uti skogens höga pelarsalar

att låta poesin bjuda upp till dans

inget vackrare det fanns