Ja, det inom oss
att få vara så lyckad
att få vara med

Tiden på stranden
med blick mot horisonten
om att längta så

Bakom fasaden
när vi blundar och ser bort
ensamt, ej olikt

Kan vara en dröm
det där att vara i liv
stilla falla in

Gruppverksamheten
att vara ärlig med den
krypa tätt intill

Trygga, så välkänt
vill vara där och så bort
söka ensamhet

Förlorat, mycket
stängda ögon, väldigt blind
svårt att öppna dem

Det med gröna träd
så bortom kråkfåglarna
tro åter igen

Kärlek, så kemiskt
allt finns i den där hjärnan
Peptidhormonet

Oxytocinet
från hypofysens baklob
kramas mycket mer

Lånar ljus från dig
dina celler och mina
försöker mötas

en gränslös kärlek
har snubblat så ofta där
ja, att mötas så

och som jag lämnat
att som kommit som en vind
som dött i stiltje

Dum, tror på kärlek
bryr mig ej om någonting
bara, den känslan

Allt som så skiljer
minnet, den där barndomen
alla år som går

När jag var femton
natten var med som en pråm
och ensamheten

Drömmar och floden
ville vara så nära
i ett landfäste

Dagar som är kvar
dina så öppna ögon
varandra i dans

Allt, ej allvarligt
att tro som så, här och nu
Allt så sakta, fort

Jag älskar molnen
så som det här att leva
så som de skiftar

Så är det med det
och så väldigt mycket mer
ja tankar just nu

tänker på henne
som stämde mina strängar
när strand var öppen

Ditt öra, en kyss
jag försöker att höra
när natten sluter

Ansikte, nära
ögon så väldigt djupa
så väldigt ömma

Jag kommer till dig
och landskapet så öppet
värld är stor med dig

Vad du är vacker
ditt ansikte, stilla, ro
ledsen och glädjen

Försöker säga
just orden som betyder
mjuka andetag

Famlar in i ljus
ramlar bakvänt in i mörkt
försök, komma hel

Ja, mer än skymta
allt med den vida blicken
du är så tydlig

Bakom sken, fasad
är du så naken för mig
tårar, skratt med dig!