Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

förmiddag utan regn: tändjärn






stundvis glimta till
likt en mark som
rotar sig fram genom
förbiseendets träda.

som ett öga av pojke, sett
från ovan, framglimtande -
scilla - från en
dalgång i
bergmassivet av man,

vars kedja av muskelfästen
sträcker sig, vitspetsad, tyst
över språkbarriär och
ljudskridning, otolkat
mot det tonande.

likt ett frimärke av natt frankerande
dagens ljusa, vibrerande
brev - om hur vi haft det, vad vi
varit med om -
hem till nollpunkten

nedkastat vid den källa
vi uppsökt för att förtrösta
i vår
törst

medan det - någons, någots - resdamm vi utgör
långsamt lägger sig, och
blir mark. som

rotar sig fram genom
förbiseendets träda,
som ett öga av pojke.




Fri vers av vladimir bulletin
Läst 319 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-04-04 15:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

vladimir bulletin
vladimir bulletin