Men varför var du tvungen att gå
Känner mig ju så ensam här utan dig medan tårarna
mina faller fritt ner mot marken
För här står ju jag och gråter mig själv blind, i den annars
så vackra parken
Saknar redan dina goa och varma kramar där vi står
omfamnandes kind emot kind mitt i natten

Goda tider kommer inte av sig själv
Man måste kämpa för att kärleken ska stanna kvar
Men nu när du har gått din väg, känner jag mig lika naken
som om jag inte har några byxor kvar
För här står jag med rumpan bar

Inget varar för evigt
Men varför var du tvungen att gå?!

Ken Cassel
7/4-2019