Vi dog också en allt för tidigt död. Vi begravde
skratten i sängen och lät hoppet vissna.

Amy sjunger att hennes tårar torkar av sig själva
Att även solen har sina fläckar
att dagen gryr och
dör

Men jag har alltid varit en sån
Som är dålig på att hålla masken
Jag försöker titta bort,
ducka frågor
men det syns på mina kinder
bakifrån
om jag ler när jag försöker
tuta i någon att jag till exempel plötsligt glömt nyckeln,
Jag sitter på tunnelbanan och tittar ner
till höger, ut genom fönstret eller läser reklamskyltar
och jag tvingar fram ett leende på stående fot

Men jag misslyckas
när jag blir tagen i stundens allvar
När kramen hugger en i bröstet
Men jag har inga tummar som kommer 
dra över mina kinder
Ingen som blåser mina knän
Ifall jag ramlar och slår i backen

Amy, jag gråter mot huvudkudden
När jag bitit ihop länge nog på stan,
När jag skrattat åt någons halvtaskiga skämt
Och kommer hem och lägger mig i soffan
I grå mjukisar och vit tshirt med kanal 5 i bakgrunden
Tröstäter jag saknaden
Och alla dina smaker
Lägger sig som umami på tungan

Ditt namn

Fastnar i halsen

Jag vill lägga mig harklandes, gå i ide
Tills en sommarflört
Eller ett november O.N.S
Korsar min väg
Jag måste bli bättre på att ligga runt
Ha taskiga vanor, supa skallen av mig
Så jag blir bättre på att glömma dig


 

Amy, kan du lära mig hur man blir...

känslokall
och låser världen ute