Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Hur var det egentligen?


Underlandet

Hon sneglade slugt mot kaninen, den tyste följeslagare hon haft den senaste timmen eller två... eller har det gått en dag? "Nog om det" tänkte hon och fokuserade på att ta sig fram genom den täta djungeln. Den täta dimman känns som en lyxig japansk bastu, men ingenting med situationen är lyxig, luften är tung att andas och hon befinner sig långt ifrån det lugn som förknippas med den japanska bastun.

Men det var inte enbart elände. De fagra träden dansade synkroniserat för henne och grenarna svajade med långa, färgglada spår kvarlämnade efter dess rörelse. Bladkronorna visade stolt upp sina blommor, intensivare än glödande kol. Hur kunde hon inte märkt detta tidigare, undrade hon fundersamt, och släppte begäret att ta sig därifrån. Flamman i henne började brinna med oerhörd kraft, och färgerna från blommor, träd, himlens alla moln och solens strålar som böjer sig över himlavalvet i en änglalik bild i konstant rörelse var nu, inom hennes fattning, så oerhört vackra.




Prosa (Novell) av memsi
Läst 175 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-05-08 23:51



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

memsi

Senast publicerade
Opium
Underlandet
* Se alla