Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En uppläsning

Aldrig har jag läst upp så andefattigt som i förrgår.
Publiken var liten men nära.
Viss förväntan fanns i luften
efter våra inledande samtal.
Ändå gav jag dem... ingenting.
Vad är det för vits att läsa upp kärleksdikter
som är skrivna med ett uppfyllt hjärta
om man låter neutral och likgiltig?
Vad är det för vits att stå där inför människor
och läsa upp om det inte gör ett avtryck?
Minns känslan när jag skrev dikten,
om håret på hennes nyduschade kind,
det var en stark känsla.
Varför kasta bort den med en intetsägande
trött ton som bara mosar allt som dikten står för?
Jag har lärt mig något, vad det är, vet jag inte än,
men jag har lärt mig något.




Fri vers (Fri form) av Carl-Johan Bachofner
Läst 180 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-05-11 08:57



Bookmark and Share


  Lottie Ålhed VIP
Kanske var det ändå inte bortkastat.
Tycker själv att det är viktigt att poesin når ut trots allt Men du beskriver hur en uppläsning kan upplevas av uppläsaren och det är givande....Har själv stått på öppen scen Ångrar ingenting men förstår hur du menar ändå..
2019-05-11
  > Nästa text
< Föregående

Carl-Johan Bachofner
Carl-Johan Bachofner