Du tror att du skulle vilja ha ett vanligt liv
Något tryggt att luta dig tillbaka i
Ljumna kvällar vandrar du runt i villakvater
Blundar o ler, åt framtiden du ser.

En framtid som du aldrig får. Men tro mig det skulle inte läka dina sår.
För ditt hjärta är för villt. För villt för när det slår i ditt bröst.

Om det är nån tröst så är det tur, att du inte blir inlåst i radhusen bur.

Klipp inte av ditt långa hår och börja förstå att det finns ett pris på pengar och det är tid.

Du äger redan tiden här och nu, kära du. För ditt hjärta är så villt.