bland ormbunkssnåren och mossan
där dunklet skymmer stigen
hänger ett nät av trådar
mellan en björk och en gran
morgonens dagg fäller sina tårar
ger åt nätet sin glittrande glans
solens strålar därpå lyser
genom skogens frans
flugorna därav tjusas
surrar omkring

men mörk i en vrå där sitter
spindeln på lur
känner i tråden det rycker
sedan spelar vinden
en sorgevisa och blommorna
tåras kring kärr och hed