nu invid älvstranden vidgas mitt synfält

skira slöja

mjuka rörelse

du dansar mig yr

under blåtäcke med ulltussar

i bakgrunden talar älven sitt språk

tiden har lagt sig att vila

i mellanrummet jag och du

evighetsnära  två videsnår

du hjärta för hjärtan

ur vårregnet blommar

knoppande livskraft

och avståndets skugga

bebådar vår närvaro

inför varandra

saknadens skugga

under molntäcket

lämnar en öppning

vi vaknar och

längtan förångas

vår lugna andning

spår tidlös förundran

väver in oss i

en bonad av nu