När jag tittar
Långt, långt därborta
I horisonten
Kan jag skönja
mig själv
I en annan tid

Från ett annat perspektiv
Min hy är slät
Mina ögon är oskyldigt blå

Mina axlar
Är inte tyngda av allvar
Jag är blank
I själ och hjärta
Ängslig kanske
men obrydd och oskriven
Som en glömd bok
Ett hemligt brev

Jag är någon annan
någon
vars resa
Inte ens har börjat

Vem var det där?

Har han ens funnits?

Varför finns han kvar?

Och gäckar min existens