jag vet att jag inte borde göra det här
ändå sitter jag i ditt knä och lovar
att sekunden är just vår
att tiden är kallad
att vi är menade

hjärtat sjunker djupt i mitt träsk
flyttar sig förbi logik och konsekvens
för vi är just här
tiden är brännmärkt
vi är det enda

mina ögon svetsar sig fast i dina
min hand skapar ett med din
då det är just nu
som tiden ska bevisa
inget som inte är sant

kan inte förstå något annat
så enkelt att jag sakta kan dö
när allt just kunde försvinna
förenad med tiden
i en lust som bara är

tiden är kallad
vi är menade

men kanske inte imorgon