Den täta grönskan
njöt sin mättnad
efter regnet.

Vinden bortlagd,
fågelsången tillagd,
koltrasten solo.

Då såg jag dem,
de två stora,
björken och tallen
tätt ihop som i famntag
och hjärta mot hjärta -

i gemensam strävan
högt, än högre
mot ljuset.

Tempeltystnaden
var stor.