Ett horn av mörkret _ en del av ljuset.

Den gamle mannen vred huvudet åt alla håll.
Den hängande väggen av damm,smuts och klibbiga
klumpar fick honom till kokpunkten.Han hostade,
nös,harklade sig,kliade och vrålade ursinnigt,

"KäÄärrring,hör du?Jag ser inte ett djävla dugg!
"Vråla inte!",hyssjade Gallien nära hans öra och
hennes ögon rörde sig som kullager.
Han skrek igen,
"HÄNDELSER SKER FORTARE ÄN VÅRA
TANKAR!"och började hosta och hosta.

"JAG VET ATT...ÖRON ÄR ELAKARE ÄN ÖGON...
och pusta inte mig i nacken!Ta istället en titt runt tunnel
hörnet!",beordrade hon med hård ton och missade inte
chansen att nypa honom,precis där,det är som mest
känsligt.

Han ojade sig,flämtade,bet ihop tänderna och avsåg
att ge tillbaka men hans tröstvana
_MIN TID_är_MIN HÄMND,bromsade hans tunga.
Vad man än säger,måste jag erkänna för mig själv,
att hennes väderkorn likt en råttas,håller mig under
uppsikt,som en kompass,påminde han sig själv och ...

BAND UPP SIN EGEN SYN_FÖR ATT SE_VISIONEN!

Brokigt,besvärligt irriterande flimmer av något
slags skräp upplöstes gradvis.Framför honom öppnades
en tunnel.Belyst av luminescerande glöd,flöt den
ansiktslösas kropp i DEN,liknande en luftburen drake.

Minsta kroppsrörelse återspeglades i ansiktsuttrycket.
Dess ansiktsmuskler,likt kläder i en tvättmaskin,vred
sig,komprimerades,delades isär,klumpades ihop sedan
jämnades de ut som uttorkat tyg under strykjärnet.

Plötsligt utstöttes ett plågsamt stön ur henne.Det
verkade som om DET var röstlöst men trots detta
uppfattades DET som ett larmrop. Hennes händer
pressade sig utefter sidorna,benen sträcktes till en
sträng.Spretiga hårändar på huvudet förenades och
förvandlades till en skarp spets.

Intagande dykställning,sköt hon sig själv ner,likt en
torped.Friktionens hastighet slet bort nattlinnet av
kroppen.Tygbitar av det antändes av gnistor...

f.f tbc